Specialpedagogiska perspektiv på matematikutveckling
30 hp

Kurskod: SP269S

Beslut: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2024-01-10. Giltig från och med 2024-09-02.

Nivå: Avancerad nivå

Ämne/områdeskod: Specialpedagogik (SQA)

Utbildningsområde: Undervisningsområdet 100%

Huvudområde: Specialpedagogik

VFU-andel: 3 hp

Engelsk titel: Mathematics for special education teachers

Diarienummer: U2024-242-8

Allmänna uppgifter

Kursen ingår i Speciallärarprogrammet – inriktning matematikutveckling, termin 3 och 4. Kursen avser verksamhet i förskola, grundskola eller gymnasieskola och vuxenutbildning. I kursen ingår 3 hp verksamhetsförlagd utbildning (VFU), varav 3 hp handledda dagar och ett antal fältdagar. Kursen ges på distans med sammanlagt 20 högskoleförlagda dagar. Kursen innehåller undervisnings- och/eller examinationstillfällen förlagda till Högskolan Kristianstad eller annan bestämd plats.

Kursen ges även som fristående kurs.

Fördjupningsnivå

A1N Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Förkunskaps- och behörighetskrav









Avlagd grundlärar-, ämneslärar-, yrkeslärar-, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen samt minst 3 års dokumenterad relevant yrkeserfarenhet omfattande minst halvtid som pedagog efter avlagd examen samt minst 22,5 hp ämnesstudier i matematik eller inom kunskapsområdet matematikutveckling. Dessutom krävs minst 30 hp specialpedagogik.

Syfte

Kursens övergripande syfte är att studenten ska utveckla kunskap om och förståelse av barns och elevers matematikutveckling och de svårigheter som kan uppstå i det pedagogiska arbetet med detta. I syftet ingår att utveckla färdighet och förmåga dels till didaktiskt arbete med barn och elever dels till att utveckla lärmiljöer. Vidare ingår i syftet även att studenten ska fördjupa sina kunskaper, färdigheter och förståelse när det gäller bedömning och betygsättning i matematik.

Innehåll

Moment 1: Matematikundervisningens traditioner, elevers lärande och pedagogens möjligheter att stödja matematikutveckling (15 hp varav 1 hp VFU)
Momentet behandlar olika sätt att se på matematik och vad elever ska lära sig i ämnet. Utifrån forskningsresultat behandlar det även hur elever lär sig matematik, bildar begrepp och tillägnar sig kunskaper och färdigheter inom matematikens olika områden. Momentet analyserar och problematiserar olika traditioner inom matematikundervisning. Det tar också upp kritiska steg i utvecklingen av kompetens i matematik. Variationen i elevers matematiska tänkande och olika förutsättningar för lärande är centralt. Olika verktyg för att kartlägga denna variation så som skriftliga test och flexibel intervju används. Resultaten av dessa undersökningar analyseras. Dessutom diskuteras hur en matematikundervisning som tar hänsyn till denna individuella variation kan utformas.

Moment 2: Matematiksvårigheter, möjligheter och hinder samt lärmiljöer som främjar matematikutveckling (15 hp varav 2 hp VFU)
Momentet behandlar hur och varför elever ibland hamnar i matematiksvårigheter samt hur man utreder, förebygger och åtgärdar dessa. Studenterna får arbeta med olika typer av analysverktyg som underlag för kartläggning, planering och genomförande av åtgärder. I kartläggnings- och utvärderingsarbetet fördjupas och övas vetenskapliga metoder. Momentet diskuterar också hur elevers matematiska kunskaper bedöms och värderas, samt de synsätt och teorier som ligger bakom detta. Det synliggör även hur bedömning kan ligga till grund för elevers fortsatta matematikutveckling och diskuterar betygsättning i matematik. Momentet behandlar även olika former för inkluderande undervisning i matematik samt orienterar studenterna i tekniska och laborativa hjälpmedel för matematikundervisning. Med ovan nämnda innehåll som grund tar momentet även upp hur gynnsamma lärmiljöer för elever kan utformas för såväl en- som flerspråkiga elever inklusive elever med neuropsykiatriska svårigheter och andra för området relevanta svårigheter.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten

  • kunna redogöra för forskning och utvecklingsarbeten som berör matematiksvårigheter, lärmiljöer och lärande i matematik för såväl en- som flerspråkiga elever inklusive elever med neuropsykiatriska svårigheter och andra för området relevanta svårigheter (1)
  • på en fördjupad nivå med adekvata ord och begrepp kunna beskriva och diskutera elevers begreppsutveckling i matematik (2)
  • på en fördjupad nivå kunna redogöra för och reflektera över olika bedömningsformer och betygsättning i matematik (3)
  • kunna analysera och reflektera över hur olika tekniska och laborativa hjälpmedel kan fungera som resurser i en god lärmiljö i matematikundervisning (4).
Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten
  • självständigt och på vetenskaplig grund kunna identifiera och analysera elevers särskilda utbildningsbehov i matematik ur ett specialpedagogiskt perspektiv både kvantitativt och kvalitativt (5)
  • kunna fungera som kvalificerad rådgivare i frågor som rör barns och elevers matematikutveckling samt lärmiljöer i matematik (6)
  • självständigt kunna planera, genomföra, följa upp och utvärdera pedagogiskt arbete i matematik med hänsyn tagen till elevers olika förutsättningar inklusive neuropsykiatriska svårigheter (7)
  • självständigt kunna genomföra utredningar av enskilda elevers matematikkunskaper och matematikutveckling (8)
  • kunna tolka styrdokumenten i praktiskt arbete på ett fördjupat sätt (9)
  • utifrån samhälleliga aspekter samt ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt, kunna granska och värdera den egna profession som speciallärare inom matematikutveckling (10).
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten
  • kunna diskutera individers olika kognitiva, sociala och emotionella förutsättningar för lärande i matematik (11)
  • kritiskt kunna granska, värdera metoder och kartläggningsmaterial för att bedöma olika barns och elevers matematikutveckling (12)
  • kunna genomföra en kartläggning samt värdera sin empatiska förmåga i samband med denna (13).

Genomförande

Arbetet i kursen är problemorienterat och gruppbaserat. Under hela kursen för studenterna reflektionsdagböcker som underlag för gruppgemensamma diskussioner. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppstudier samt praktiska övningar. I övningarna arbetar studenterna både med aktiviteter för lärande i matematik och med kartläggning av elevers kunskaper i matematik. Elevexempel hämtas från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och från den egna verksamheten. Kursen förutsätter tillgång till internetuppkoppling som stöder videomöten.

Examination – prov och former

På kursen som helhet används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG).

Moment 1
Delprov 1 (6 hp) Lärande och undervisning i matematik på vetenskaplig grund.
Enskild skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-2, 10 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 2 (4,5 hp varav 1,5 hp VFU) Kartläggning av elevers matematiska tänkande.
Enskild skriftlig inlämningsuppgift kopplad till VFU. Lärandemål 5, 8 och 11, 12 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 3 (4,5 hp) Forskning om matematiksvårigheter.
Enskild muntlig examination i grupp. Lärandemål 1-2 och 11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Moment 2
Delprov 4 (4,5 hp) Vetenskaplig litteraturöversikt om matematiksvårigheter.
Enskild skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1-2 och 11 examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

Delprov 5 (3 hp) Olika aspekter av matematikundervisning.
Enskild skriftlig inlämningsuppgift. Lärandemål 1, 3-4 och 9 examineras. Betygsgraderna U och G tillämpas.

Delprov 6 (7,5 hp varav 1,5 hp VFU) Kartläggning samt planering och utvärdering av åtgärder. Kursövergripande enskild rapport kopplad till VFU. Samtliga lärandemål examineras. Betygsgraderna U, G och VG tillämpas.

För betyget Godkänd på hela kursen krävs minst betyget Godkänd på samtliga delprov. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på delprov tillsammans omfattande minst 16,5 hp.

Om studenten har en rekommendation från HKR om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator, eller den examinator utser, rätt att ge en anpassad examination eller låta studenten genomföra examinationen på ett alternativt sätt.

Högskolans regler för examination finns att läsa på www.hkr.se/student.

VFU
Att genomföra verksamhetsförlagd utbildning (VFU) innebär både att kvalificera sig genom att uppfylla ett antal specificerade lärandemål och genom att socialiseras in i den miljö där det framtida yrket kommer att utföras. VFU innebär heltids-/deltidsstudier och genomförs i enlighet med högskolans VFU-periodschema. Studentens närvarotid dokumenteras i VFU-underlag.

Handledd VFU genomförs i termin 2 i programkurs 1. Dessutom har studenten handledd VFU i programkurs 2 det vill säga hela år 2 (Speciallärarprogrammet specialisering utvecklingsstörning programkurs 2 har ej handledd VFU men väl fältdagar). I programkurs 2 ordnar studenten själv sin placering medan i programkurs 1 placeras studenten med hjälp av VFU-administrationen och kommunsamordnare. I övrigt genomförs VFU i form av fältdagar.

VFU är baserad på att studenten hämtar kunskap och erfarenhet för att klara delprov som bedöms av lärare på Högskolan Kristianstad HKR. Därför ska inte handledare bedöma studenten men väl skriva på ett underlag som finns på studenternas lärplattform.

Kursutvärdering

Kursutvärdering sker i enlighet med av Högskolan utfärdade riktlinjer.

Beslut

Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2024-01-10. Giltig från och med 2024-09-02.

Revideringar

2025-01-27
Revidering av text under examination och litteratur.
Revidering giltig från och med 2025-09-01.
2024-06-17
Revidering av litteratur.
Revidering giltig från och med 2024-09-02.

Övergångsbestämmelser

Student antagen enligt denna kursplan äger rätt att examineras enligt densamma ett (1) år efter att kursplanen upphört att gälla, dvs. ersatts av en ny eller blivit nedlagd. För student som inte har fullföljt kurs med godkänt resultat ett år efter att dess kursplan upphört att gälla kan, inom ytterligare två år och efter prövning av examinator, ges möjlighet till förnyade examinationstillfällen i enlighet med kursplan som innehållsligt kan bedömas som näraliggande och där examination kan genomföras utan att det innebär mer än marginell ökning av de resurser som förbrukas. Efter dessa ytterligare två år kan studenten endast erhålla intyg på avklarade delprov.

Litteratur

Litteraturlistan kan komma att revideras fram till 8 veckor före kursstart.

Kurslitteratur finns i viss omfattning att låna eller ladda ner på biblioteket. Talböcker för studenter med läsnedsättning finns sök- och nedladdningsbara i Legimus.

Moment 1, Matematikundervisningens traditioner, elevers lärande och möjligheter att stödja matematikutveckling

  • Anghileri, Julia (2008), Developing number sense: progression in the middle years. London: Continuum (175 s). Läsanvisningar avser åk 4-6, alternativet avser åk 1-3. Alternativt: Anghileri, Julia (2008), Developing number sense: progression in the middle years. London: Continuum (175 s). Läsanvisningar .

  • Bruce, Barbro (2022), Att vara speciallärare: Språk-, skriv- och läsutveckling respektive matematikutveckling. 2 upplagan. Malmö: Gleerups (224 s).

  • Bryman, Alan (2018), Samhällsvetenskapliga metoder. 3 upplagan. Malmö: Liber Ekonomi (877 s).

  • Dowker, Ann (2019), Individual differences in arithmetic. 2 upplagan. UK: Psychologi Press (396 s).

  • Kazemi, Elham & Hintz, Allison (2014), Intentional Talk: how to Structure and Lead Productive Mathematical Discussions. Portland, Maine: Stenhouse Publishers (158 s).

  • Kilpatrick, Jeremy, Swafford, Jane & Findell, Bradford (2001), Adding it up: Helping children learn mathematics. Washington, D.C.: National Academy Press (454 s).

  • McIntosh, Alistar (2020), Förstå och använda tal: En handbok. 2 upplagan. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet (248 s). http://www.ncm.gu.se

  • Wallberg, Helena (2023), Lektionsdesign i praktiken före, under och efter lektionen. Stockholm: Gothia Fortbildning (181 s).

Moment 2, Matematiksvårigheter, möjligheter och hinder samt lärmiljöer som främjar matematikutveckling

  • Bryman, Alan (2018), Samhällsvetenskapliga metoder. 3 upplagan. Malmö: Liber Ekonomi (877 s).

  • Carlsson Kendall, Gunilla (2023), Elever med neuropsykiatriska svårigheter – vad vi gör och varför?. 2 upplagan. Lund: Studentlitteratur (208 s).

  • Chinn, Steve (2020), More trouble with maths: a complete guide to identifying and diagnosing mathematical difficulties. London: Routledge (216 s).

  • Helenius, Ola & Johansson, Maria (red.) (2018), Att bli lärare i matematik. Stockholm: Liber (244 s).

  • Hodgen, Jeremy & Wiliam, Dylan (2014), Mathematics inside the black box: bedömning för lärande i matematikklassrummet. 2 upplagan. Stockholm: Liber (44 s).

  • Lindenskov, Lena (2016), Matematikvanskeligheder på de ældste klassetrin: kortlægning og undervisning. Köpenhamn: Dansk Psykologisk Förlag (248 s). Alternativt: Lindenskov, Lena (2016), Matematikvanskeligheder på de ældste klassetrin: kortlægning og undervisning. Köpenhamn: Dansk Psykologisk Förlag (248 s).

  • Lindenskov, Lena, Weng, Peter & Clemens, Heidie (2023), Matematikvanskeligheder: tidlig indsats. Köpenhamn: Dansk Psykologisk Förlag (208 s). Läsanvisningar endast ett av alternativen om Matematikvanskeligheder läses.

  • Lucangeli, Daniela (2021), Understanding dyscalculia: a guide to symptoms, management and treatment. Routeledge (158 s).

I Moment 1 tillkommer artiklar eller kompendier om cirka 150 sidor. I Moment 2 tillkommer artiklar, litteratur eller kompendier om cirka 400 sidor.

Kortadress: www.hkr.se/ksp269s